Idrottsgalan

Såg inte riktigt hela galan men det var väl ungefär som vanligt även om jag inte tyckte humornumren var så jättebra i år. Man är väl bortskämd med Robert Gustavssons "Tony Rickardsson-gubbe" sen tidigare år.

När det gäller priserna så reagerade jag nog lite på att Anna-Carin Olofsson vann priset för Årets bästa kvinnliga idrottare. I mina ögon var Sanna Kallur än mer värdig vinnare. Vad är det med svenskar och skidskytte egentligen? Nog för att jag också tycker att det är en rolig tv-sport om det finns svenskar med i toppen men samtidigt har jag svårt att köpa att Magda och Anna-Carin vinner så stora priser för segrar i en såpass liten sport enligt mig.

Måste även säga att jag alltid tycker t ex ishockeyspelare blir lite bortglömda i såna här evenemang. För mig är det fan så mycket större när Foppa vinner MVP eller poängligan i hela NHL än att Magdalena Forsberg vinner VM-guld i skidskytte men vid såna tillfällen är inte Foppa i närheten av henne i Jerringpris mm. Nu var det en orienterare nominerad i klassen Årets bästa manliga idrottare för ett EM-guld och jag hade nog gärna sett Niklas Lidström eller Kenny Jönsson med sina VM och OS-guld vara nominerad där. Fast egentligen är det omöjligt att jämföra och allt handlar ju om vilka idrotter man gillar men också vilken idrott man tycker det är någorlunda konkurrens i.

Att dam-kronorna ständigt blir så upphausade har jag väldigt svårt att köpa när en duktig idrottstjej som aldrig spelat hockey plötsligt kan börja och sen är med i landslaget och tar VM-medaljer.

När det gäller Jerringpriset tycker jag nog Tre Kronor borde ha vunnit den här gången men kan förstå varför Sanna Kallur fick det också. Systrarna Kallurs proffsighet och charm har gått hem i de flesta stugorna i Sverige helt enkelt precis som i fallet Magdalena Forsberg.