Graven

Igår var jag till Magnus grav med en blomma och det var förstås en tung stund. Kan inte fatta att det gått ett år och egentligen kan jag fortfarande inte förstå att det tragiska hände heller. Har ingen aning om människor som är begravda hör vad vi säger men jag berättade lite Liverpoolnyheter för honom och ännu en gång att jag var så ledsen över hur dålig jag var på att höra av mig den sista tiden mm.

Pratade lite med C efteråt och jag hoppas verkligen du och barnen kan få en skön semester nu och göra lite roliga saker i sommar! Sorgen bär man ju ändå med sig men för många blir den åtminstone lite lite mindre smärtsam efter det första jobbiga året.

Mina minnen av Magnus ("Kondis")

Jag har känt Kondis sen 7-8 års åldern då vi växte upp i samma kvarter i Storvik. Vi har aldrig varit riktigt närmaste vänner men förutom några år i gymnasiet har vi alltid umgåtts i samma bekantskapskrets och haft väldigt mycket roligt ihop. Han är nog en av få kompisar som har varit på alla mina födelsedagsfester när jag fyllt 18, 20, 25 och 30 år.

Från när vi var små minns jag att han redan då var en kaxig, karismatisk kille med glimten i ögat som var djäkligt duktig i sport. Jag kommer ihåg hur den starke Hans Persson i Storvik ibland slängde retstickan "Kondis" över sargen nere på hockeyrinken när han blev för kaxig :)

Något som jag och Kondis alltid har haft gemensamt är vår stora kärlek till Liverpool FC och Brynäs IF ända sedan 10-års åldern. Framförallt Liverpool FC där "Kondis" alltid var den mest fanatiske supportern av oss alla. Ett härligt minne är den varma majkvällen 2005 när jag, Ubbe, Mike och Kondis fick se Liverpool vinna Champions League och fan vad roligt vi hade den kvällen! (Förutom första halvlek) Som jag har skrivit tidigare i bloggen har det varit en konstig Liverpoolsäsong där man inte har kunnat svära eller jubla ihop med Kondis.

Man kunde även ha heta diskussioner och bli arg på honom ska gudarna veta men som Annelie sa vid urnisättningen var det väldigt svårt att vara arg på en kille som honom.

Några andra minnen som jag tänker på just nu är:
- Gotlandsresan 1997 med stagediving på Snäck mm
- Sommardagar på båten eller beachen vid Storsjön
- Kondis den grymma liberon i Storviks IF fotboll
- Målskytten och glädjespridaren i omklädningsrummet inom innebandyn
- Den stolta familjefadern och "husrenoveraren"

Finns ju massor av mera minnen förstås men hur som helst så har du lämnat ett stort tomrum i vårt kompisgäng ska du veta Kondis!

You Will Never Walk Alone!